
Olivodling infördes på östra Sicilien av fenicierna och grekerna under det första årtusendet före Kristus och i början av 700-talet f. Kr. I detta område har vulkanen hållit myten om odlingen vid liv: Cyklopen Polifemo med sitt enda eldsprutande öga mottogs av Ulysses och hans följeslagare med en olivkvist. Odlingen har utvecklats väsentligt genom århundradena och blivit mycket viktig för områdets ekonomi. Redan från 200-talet f. Kr. belade romarna oljan från Sicilien med höga skatter för att undanröja konkurrensen med produktionen i Kampanien och Latium. Senare gav araberna, under sitt herravälde på Sicilien, olivodlingen ett nytt uppsving och rationaliserade driften. Vittnesmål om produktionen av olivoljan Etnea och dess betydelse finns också i Pietro Bembos verk 'De Aetna', där han talar om den goda olivodlingen kring Etna och dess anseende. Senare har naturalisten Lazzaro Spallanzani och författarna Stoppani, Goethe, de Maupassant, Tocqueville med flera entusiastiskt vittnat om denna lokala produktion.
Tack vare sin fruktiga smak är olivoljan Monte Etna ett idealiskt tillbehör, antingen naturell till färska grönsaker, viltsallader och rostat bröd eller i matlagningen, till kokta grönsaker, grönsakssoppor och halstrad fisk.
Etiketten skall vara märkt Olio extravergine d'oliva 'Monte Etna' Denominazione di origine protetta