
Olivlundarna karakteriserar det cilentanska landskapet och det är den huvudsakliga, och ibland den enda, tillgången för den lokala befolkningen, så viktig att den har blivit en väsentlig del i livet för invånarna. Olivodling i Cilento har sitt ursprung från Magna Grecias antika kolonier och därefter romarnas ockupation av områdena. Det var dock Foceserna, en befolkning, med grekiskt ursprung, på flykt, som införde den mest antika sortens olja, Pisciottana. Senna sortens olja klarar av bakterie attacker, och är motståndskraftig mot områdets salthaltiga vindar och är mycket lönande i ett torrt och ofruktbart distrikt och som fortfarande idag bidrar till den utmärkande egenskapen av Cilento oljan.
Den aromatiska smaken gör att man föredrar denna olja till rätter som har en viss stadga, som tex. grillad fisk, örtsallad, kokta grönsaker, linser och bönor, och förrätter.