Genzanobrödets historiska ursprung hör ihop med bondetraditionen i produktionsområdet: brödet arbetades av de enskilda familjerna som sedan gräddade bröden i en gemensam vedeldad ugn, kallad 'soccia'. Genzanobrödet uppskattades redan förra seklet för dess utmärkande egenskaper, men det är sedan 40-talet som det har ett mycket gott rykte, först hos romarna och sedan även utanför Latium. Att brödet är så speciellt, och omöjligt att imitera beror på de speciella verktyg som ingår i den lokala traditionen, på tillvägagångssättet som gått i arv från generation till generation, och framförallt, på det starka bandet mellan produkten, luften och vattnet i produktionsområdet.