Provinsen Potenza är den största i Basilicata, och med flest invånare, och den innehåller ett komplex lager kulturer, traditioner och ingivelser från olika geografiska områden och tidsepoker, vitt skilda dem emellan men som, med tiden blandats och blivit bundna till varandra. Förutom de ojämförbart vackra landskapen och naturen, rymmer Potenzatrakten också platser där traditioner, konst, arkitektur och gastronomi lever. Särskilt köket i Potenzas provins är påverkat av medelhavsinfluenser med starka och intensiva smaker och dofter.

Vår resa börjar med ett besök i Moliterno, från det latinska Mulcretum, "platsen där man gör mjölk". Moliterno är en liten stad som ligger i det halvhöga bergsområdet Val d'Agri, på en höjd på cirka 879 m över havet. Dess ursprung går tillbaka till lukanerna och samniterna. Staden är rik på historia och konst, och en tredjedel av området är täckt av kastanjeskogar som gör det lämpligt för semestern. Produkterna från djurhållningen här tillhör de bästa inom italiensk gastronomi och framförallt är det möjligt att se på när man gör fårosten, pecorino, som gjort den leende lilla staden känd i hela världen. Ostfestivalen hålls varje år i de mest typiska platserna och lokalerna i stadens historiska centrum, så att man återupplivar en del av det förgångna. Längs hela festivalvägen finns stånd där man kan smaka och köpa den berömda pecorino-osten.

Om ni fortsätter längs färden kommer ni efter några kilometer till kommunen Sarconi, som ligger cirka 600 meter över havet. Framme i Sarconi går blicken automatiskt mot resterna av Canale Cavour, byggd 1867, i romansk stil och den enda i Basilicata med dubbel bevattningskanal. I historiska centrums små gator kan man studera den typiska lantbygdsarkitekturen, där portalerna och fasaderna i sten blandas med balkongerna i smitt järn. Viktig del av konstarvet i den lilla staden är kyrkan Sant'Antonio, byggd på 1600-talet, som innehåller suggestiva fresker och heliga statyer, samt den lilla kyrkan tillägnad Santa Lucia mitt i centrum, som går tillbaka till 1400-talet. Dessutom finner naturälskare de 100 hektaren i Farnie-skogen, fylld av ek och järnek, som är ett riktigt orört paradis intill sjön Pertusillo. Sarconis namn är opckså förbundet med bönodlingen som är av antikt ursprung. Det berättas att runt 1530 gav Alessandro de' Medici bönor i bröllopspresent till systern Caterina när hon gifte sig med Henrik II av Frankrike. Denna antika tradition symboliserar framgång och välstånd och har hållts vid liv ända till förra seklet i några kommuner i området Val d'Agri. Eftersom bönorna från Sarconi anses vara en riktig specialitet har de blivit kända i hela Italien och 1996 erkände eu beteckningen geografiskt skyddad produkt av dem (igp), så att de ingår bland de italienska produkter som skyddas av eu. De mest odlade sorterna är "borlotto nano" och "cannellino" som, med hjälp av traditionell produktionsteknik, finns på marknaden både som färska hela baljor och som färska kärnor, och de kan användas till fantastiska gastronomiska rätter.

En annan etapp på resan går mot syd-väst, och tar er till kommunerna Lagonegro och Lauria. Det är hantverks- och jordbrukscentran med små verksamheter, och landskapet kännetecknas av skogar, sjöar, floder och snötäckta berg. Det är underbara platser för besökare som vill se natur, vida landskap och ren luft. Här kan man smaka på den typiska pressyltan på fläskfilé, gjord för hand på lokalt fläskkött och stoppad i grisens tarm.

När vi till sist åker in i nationalparken Pollino kommer vi till kommunen Senise som, med tiden blivit viktig och intressant för dess rika konstarv och för dess gastronomiska produkter. Trappor och smala gator kännetecknar historiska centrum där man kan beundra antika stenportaler, vapnensköldarna på de adliga palatsen och det imponerande slottet med torn och murar, byggt på 1200-talet och förändrat på 1400-talet. Av stort konstnärligt intresse är också San Francescos kyrka, som tillhör det före detta munkklostret Frati di San Francesco della Scarpa, i vilket man finner mycket värdefulla konstverk, moderkyrkans klocktorn och Capalbotornet. Senise har många typiska produkter och är känt i världen för de smakrika ostarna, lantkorven, de robusta vinerna och framförallt paprikorna. De sistnämnda är en nyhet och ett stort gastronomiskt arv, och trots att de är ett uttryck för ett enkelt kök har de blivit en viktig råvara, inte bara i Basilicata och andra italienska regioner, utan även utomlands. I augusti hängs "halsband" av röda paprikor upp i solen för att torka, och ger landskapet en typisk färgklick. Paprikorna från Senise säljs både färska och bearbetade. Produktionen har ständigt ökat de senaste åren och det har hjälpt promotionkommitéen bestående av Senises kommun, bergsföreningen "Alto Sinni" och Basilicatas universitet, att erhålla eu's igp-märkning av paprikorna. Paprikorna från Senise är ett exempel på en tradition som inte förändrats med tiden, och den utgör en rikedom som tillsammans med de många andra typiska lucanska produkterna gynnar hela det lucanska samhällets välstånd och utveckling.